Vilka mynt använde gamla Rom
När arkeologer gräver upp gamla romerska gravar hittar de ofta små koparmynt. Mynt i gamla Rom med 3 bokstäver ofta AES var pengarna som vanliga människor använde varje dag. Dessa små metallskivor berättar otroligt mycket om hur romarna levde, handlade och trodde. Genom att studera gamla mynt förstår vi hur ekonomin fungerade för tvåtusen år sedan.
Vad var AES i det gamla Rom?
AES var ett kopparbaserat mynt som användes av alla samhällsklasser i Rom. Både fattiga arbetare och rika köpmän betalade med dessa mynt för mat, kläder och tjänster. En AES motsvarade ungefär vad några kronor är värd idag inte mycket, men helt nödvändigt för dagliga inköp. Mynt av detta slag cirkulerade i hundratals år och blev helt enkelt det vanligaste betalningsmedlet (egentligen fanns det inte mycket annat valet).
Hur såg ett AES-mynt ut?
Ett AES-mynt var ofta mindre än en modern femkrona och vägrade bara några gram. På den ena sidan avtrycktes kejsarens profil eller en guds bild. Den andra sidan visade ofta romerska örnar, sköldar eller andra symboler som folk kunde känna igen på marknaden. Olika regioner i Rom gjorde sina egna varianter av mynten. Designen förändrades ofta när en ny kejsare tog makten, så man kunde gissa ungefär när myntet präglades.
Varför är gamla mynt viktiga för arkeologer?
Mynt hjälper forskare att datera gravar och fornlämningar exakt. Om ett mynt från kejsar Augustus ligger i en grav vet arkeologer ungefär när personen dog. De fördelade mynten visar också handelsvägar mellan städer många mynt på ett ställe betyder att handel pågick där aktivt. Mynten avslöjar även ekonomisk information om kejsarnas regeringstider och vilka år som var svåra eller bra ekonomiskt.
Så användes mynt i vardagen
En arbetare kunde köpa ett enkelt måltid mat för några AES. Fattiga människor sparade mynt länge för att köpa något viktigt de behövde. Rika människor använde större silvermynt för stora köp men bytade också mindre AES-mynt för vardagliga saker. En mycket speciell tradition fanns: många begravdes med mynt i munnen eller handen som betalning till gudarnas färjeman för resan till nästa värld. De döda skulle inte vara utan pengar på sin sista resa, trodde romarna.
